1570 - 1649
Bååtbyggare och några Helge
De första anteckningar vi funnit om Helge gård, ibland stavat Hälge, börjar på 1500-talet. Enstaka personer, händelser och årtal visar att det på gården bor män med namnet Helge och man kan anta att de på något sätt är släkt och att gården går i arv från far till söner.
Flera av dem gör handdagar* vid Roma Kungsgård där det också finns ett kloster. Då Kronan vid reformationen 1531 konfiskerar Roma kloster upphör klosterverksamheten och klostret får långsamt förfalla. Gotländska bönder, även kallade "den enfaldiga allmogen" gör i många år efteråt dagsverken på platsen.
Kan det vara hemtagna stenar från Roma kloster som utgör grund till Helge byggnader och kan gårdsnamnet komma från något med helig bakgrund?
Under dessa år står Tommas Bååtbyggare som ägare till gården.
1634 - 1646
Olika noteringar visar att Christoffer Helge äger halva gården från 1634, samt att Olof Jacobsson Helge äger en fjärdedel av gården mellan 1640 och 1646.
1610 - 1614
Per Helge gör dagsverken* vid Roma Kungsgård
1570
Tomis Helge gör dagsverken* vid Roma Kungsgård
Enligt en gammal sägen skall det vid "Helges gatgrind" finnas en guldkalv nedgrävd. Denna sägen skulle kunna tyda på, att det en gång skett ett gudaoffer här. Det är ju bekant att det ofta skedde offer till gudarna i myrkanter eller ute i myrarna. Helge gård ligger i kanten av Vätlingsmyr och här kan det mycket väl ha varit en offerplats åt någon gudom. Det är väl till och med tänkbart, att gården Helge kunnat få sitt namn efter den heliga platsen.
En annan sägen påstår att gården blivit uppkallad efter en person vid namn Helge - en av de agerande vid dramat kring Jungfrun vid Lickershamn. Fil.dr. Herbert Gustavsson, som var specialist på gutamålet och sysslat en del med gårdsnamn ansåg för sin del, att det mest sannolika är att gården fått sitt namn efter en åbo vid namn Helge.
* Dagsverke är det arbete som en arbetare utför på en dag. Dagsverksskyldighet var den ursprungliga formen av feodal jordpålaga: bönderna på godsen livnärde sig genom att bruka egna jordlotter, men presterade också ett bestämt antal dagsverken på godsherrens domänjord, vars avkastning denne tillgodogjorde sig.
I trakter där gods inte fanns upplät de självägande bönderna mark (inom eller utom byn) till egendomslösa som fick bebygga och bruka jorden för egen del mot ett uppgjort antal dagsverken om året.
Källor: Handlingar och dokument Helge gård